En förebild som påverkat min syn på ledarskap

Erik Olsson använde berättelsen om städledaren Ove för att visa att ledarskap handlar om mer än titlar och fina ord – det handlar om de faktiska beteenden som får människor att vilja följa någon frivilligt. Ove lyckades förvandla ett tungt sommarjobb till en meningsfull och engagerande uppgift genom att sätta upp en tydlig vision, ge direkt återkoppling och alltid stå upp för sitt lag. Han gav arbetet ett högre syfte, delade ut specifika uppgifter utifrån individens förutsättningar, och var snabb med att korrigera och ge genuint beröm. Ove skyddade också sitt team mot yttre påverkan, vilket skapade trygghet och stolthet i gruppen. Genom sitt ledarskap visade Ove att man kan få människor att vilja prestera genom att vara tydlig, mänsklig och ha sitt lags rygg, snarare än att bara följa order.

Ledarskapstrappan

Erik Olsson presenterade Full Range Leadership Model, en modell som beskriver ledarskap som en skala av beteenden, från passivt undvikande till aktivt inspirerande stilar. Modellen visar att ledarskap inte är en statisk egenskap, utan en utvecklingsprocess där målet är att nå det transformerande steget där medarbetare drivs av en inre vilja att bidra. Detta kräver dock en stabil och konventionell grund av ordning och struktur, som sedan kan byggas på med utvecklande och transformerande ledarskap. Erik betonar att det transformerande ledarskapet, där ledaren agerar som förebild och utmanar medarbetare att tänka nytt, kräver mer förberedelse och är ”slitigt”, men ger en positiv trötthet som ger energi tillbaka. En viktig lärdom är att ledare som vågar tvivla på sin egen förmåga ofta blir bättre, eftersom de har ett driv att ständigt utvecklas.

Kontrollerad och autonom motivation

Erik Olsson förklarade att verklig kraft i en organisation uppstår när medarbetare drivs av en inre vilja, snarare än yttre krav. Detta kan uppnås genom att förstå skillnaden mellan kontrollerad och autonom motivation, och genom att ge näring åt de tre grundläggande behoven: kompetens, autonomi och samhörighet. När medarbetare känner att de har valfrihet, kontroll och tillhörighet, blir de mer kreativa, uthålliga och mår bättre. Det transformerande ledarskapet fungerar väl just för att det ger näring åt dessa behov, och skapar en miljö där medarbetare uppvisar ”frivilliga beteenden” och gör det där lilla extra utan att någon har beordrat dem. Genom att fokusera på att stärka kompetens, autonomi och samhörighet kan ledare skapa förutsättningar för ett genuint engagemang och medarbetare som blomstrar.

Förmågorna vi behöver

Erik Olsson introducerade akronymen RAAT som en verktygslåda för att hantera det oförutsägbara, och utmanade oss att reflektera över vår egen självförmåga. RAAT står för Resiliens, Acceptans, Anpassningsförmåga och Transparens, och handlar om förmågan att återhämta sig från motgångar, acceptera verkligheten som den är, anpassa sig till förändrade omständigheter och vara öppen och ärlig i sin kommunikation. Självförmåga, eller den djupa övertygelsen om att man kan utföra de beteenden som sitt uppdrag kräver, är också en avgörande faktor för att stå stadigt i en komplex och osäker värld. Erik menade att det är viktigt att ständigt utveckla och öva på sina beteenden för att bli en skarpare ledare, och att det alltid finns utrymme för förbättring och tillväxt.

Ledarskapets kärna

Erik Olsson använde metaforerna om plommonet och ägget för att beskriva hur olika typer av ledarskap reagerar under press och belastning. Medan ett ”ägg-ledarskap” bygger på en hård men spröd yttre roll, utmärks det robusta ”plommon-ledarskapet” av en mjuk och flexibel yta kombinerad med en solid inre kärna av personliga värderingar. Denna kärna fungerar som en kompass som ger riktning och stabilitet i svåra beslut, och är nyckeln till att kunna agera med mod och resiliens i en komplex omvärld. Ett plommon-ledarskap bygger på att ha en tydlig värderad riktning, sociala nätverk som stöd, förmågan till reflektion och lärande, samt att vara villig att utsätta sig för utmaningar och obehag. Målet är att utveckla ledare med en verklig inre styrka, snarare än att bara skapa en snygg yta som inte fungerar i praktiken.

Att våga stå i obehag

Erik Olsson förklarar att mod inte handlar om att vara orädd, utan om att agera i en värderad riktning trots att man känner rädsla eller obehag. En ledare som har en solid kärna av värderingar, ”plommonkärnan”, får en inre kompass som ger stabilitet och riktning även i svåra situationer. Mod uppstår när man känner rädsla men väljer att agera ändå, grundat i vad situationen kräver och vad man står för. Det är viktigt att öva på att inte vara omtyckt och att stå i obehaget, snarare än att undvika det, för att bli en tydlig och effektiv ledare. Genom att aktivt utsätta sig för utmaningar och testa nya beteenden kan man bygga motståndskraft och utveckla sin självförmåga som ledare. Det handlar om att bli bättre på att agera funktionellt trots att det känns jobbigt, och att inte låta rädsla eller obehag styra sitt beteende.

Fokus på konsekvenserna av beteenden

Erik Olsson förklarade att beteenden är den minsta gemensamma nämnaren för att strategier ska bli verklighet och organisationskulturer ska fungera. Genom ABC-modellen (Aktiverare – Beteende – Konsekvens) kan vi förstå varför vi gör som vi gör och hur vi som ledare kan påverka genomförandekraften. Det handlar om att flytta fokus från vad som startar ett beteende till vad som händer efteråt, det vill säga konsekvenserna. Genom att fokusera på C-sidan, konsekvenserna, och använda positiv förstärkning kan vi skapa varaktig förändring och få medarbetare att bli noggrannare, bättre på problemlösning och mer engagerade. Det är viktigt att undvika undvikandefällan, där vi gör saker för att slippa obehag, och istället skapa tydlighet genom att vara specifika med vilka beteenden vi vill se och uppmärksamma dem när de sker. På så sätt kan vi skapa en orädd och tillförlitlig organisation.

Psykologisk trygghet

Erik Olsson betonade att psykologisk trygghet är en absolut grundförutsättning för att skapa högpresterande team och en lärande organisation. Som ledare är det din centrala uppgift att bygga en miljö som är både orädd och tillförlitlig, där människor känner sig säkra att vara sig själva, vågar experimentera och bidra med sin fulla potential utan rädsla för negativa konsekvenser. Psykologisk trygghet ger medarbetare modet att uttrycka åsikter, erkänna misstag, ta emot feedback och dela med sig av sina perspektiv, vilket är avgörande för innovation, utveckling och lärande. Ledarens roll är att skapa trygghet genom att vara ödmjuk, visa att de inte vet allt och ingjuta hopp i svåra situationer. Detta är inte bara en trend, utan ett vetenskapligt bevisat fundament för att team ska fungera optimalt i det komplexa organisatoriska landskapet.

Bli bättre på att känna

Erik Olsson förklarade att psykologisk flexibilitet handlar om att bli bättre på att känna det man känner och ändå agera funktionellt, snarare än att försöka ”må bättre” eller få bort jobbiga känslor. Det är en kritisk förmåga för att navigera i ett komplext ledarskap där osäkerhet och svåra situationer är vanliga. Genom att acceptera obehaget istället för att fly ifrån det, kan ledare styra sina handlingar mot det som är viktigt på sikt – deras värderingar och organisationens mål. Psykologisk flexibilitet innebär att välja beteenden som tar oss i vår ”värderade riktning”, även när det känns motigt eller läskigt, och att vara närvarande i stunden snarare än att agera på autopilot. Det handlar också om anpassningsförmåga, att våga stå i obehaget och att vara öppen och ödmjuk i sitt ledarskap. Verktyg som ACT-matrisen kan vara till hjälp för att sortera mellan beteenden som är ”närmande” och ”undvikande”.

ACT-matrisen

Erik Olsson introducerade ACT-matrisen som ett praktiskt verktyg för att öka den psykologiska flexibiliteten och omsätta Ledarskapskompassen i konkreta handlingar. Matrisen hjälper till att sortera beteenden och bli medveten om när man agerar för att undvika obehag snarare än för att nå mål. Den består av en horisontell axel som representerar ”närmande” och ”undvikande” beteenden, och en vertikal axel som skiljer på inre tankar och känslor och yttre, observerbara beteenden. Genom att använda matrisen kan man identifiera ”undvikandefällan” och istället välja ”närmande-beteenden” som tar en mot det som är viktigt, även om det känns jobbigt. Målet är att öka medvetenheten om sina beteenden och aktivt välja att agera i enlighet med sina värderingar, trots obehag, och därmed utveckla psykologisk flexibilitet.

Länk till ACT-matrisen

Matris undvikande och närmande