Att lyssna aktivt handlar om mer än att höra vad någon säger. Det handlar om att verkligen försöka förstå hur den andra personen tänker och upplever en situation. Och att låta personen hjälpa oss att förstå. Aktivt lyssnande är alltså inte att bara vara tyst. Det är att vara nyfiken, uppmärksam och aktivt försöka förstå mer.

Nyfikenhet är grunden

Vi tolkar ofta det andra berättar utifrån våra egna erfarenheter och det vi redan tror oss veta. Det är naturligt, men det kan också göra att vi missar något viktigt. Att lyssna aktivt innebär att vara öppen för att det finns mer att förstå än det vi först uppfattat. Vi behöver inte lägga våra egna tankar åt sidan helt, men vi behöver vara beredda att ompröva dem. Det viktiga är inte att snabbt förstå, utan att vara nyfiken på vad vi ännu inte förstått.

När är aktivt lyssnande särskilt viktigt?

I vardagen finns många situationer där vi kan vinna på att stanna upp och lyssna lite mer.

• När vi tror att vi redan vet. Vi känner igen situationen och drar snabbt en slutsats, men kanske finns det något vi har missat.
• När någon behöver hjälp att tänka. Ibland behöver människor få prata sig fram till vad de egentligen tänker eller känner, snarare än att direkt få ett råd.
• När vi tycker olika. Genom att försöka förstå vad som är viktigt för den andra kan vi komma vidare i samtal som annars riskerar att låsa sig.

Ju mer komplex en situation är, desto viktigare blir det att lyssna aktivt.

Tre vanliga lyssnarfällor

Även när vi vill lyssna väl finns det vanor som kan komma i vägen.

• Ladda om: Vi börjar förbereda vårt eget svar i stället för att lyssna färdigt.
• Tankeläsning: Vi tror att vi vet vad personen menar och fyller själva i resten.
• Lösa och lugna: Vi vill hjälpa till genom att snabbt ge råd, hitta lösningar eller lugna personen. Det är inte fel att ge råd eller komma med lösningar. Men frågan är om vi har förstått tillräckligt innan vi gör det.

Tre enkla sätt att lyssna aktivt

Det finns flera samtalsmetoder som hjälper oss att förstå mer och visar den andra att vi verkligen lyssnar.

Spegling – fånga upp något viktigt. Vi upprepar ett ord eller uttryck som personen använt, med ett nyfiket tonfall. Om någon säger ”Mötet blev en vändpunkt” kan vi svara ”En vändpunkt?”. Det ger personen möjlighet att berätta mer.

Parafrasering – pröva vår förståelse. Vi sammanfattar det vi hört med egna ord och låter personen bekräfta eller rätta oss. Exempelvis: ”Så du menar att … Har jag förstått dig rätt?”

Etikettering – uppmärksamma upplevelsen. Vi försöker försiktigt sätta ord på känslan bakom det som berättas. Exempelvis: ”Det låter som att du känner dig pressad. Stämmer det?” Personen får själv avgöra om vi uppfattat rätt.

Metoderna är inte till för att styra samtalet, utan för att öppna det och hjälpa oss att förstå mer.

Var är din uppmärksamhet när någon berättar?

En viktig del av aktivt lyssnande är att bli medveten om var vi riktar vår uppmärksamhet. Vi kan skilja mellan tre sätt att lyssna:

1. Inåtlyssnande: Uppmärksamheten ligger på våra egna tankar, erfarenheter och vad vi själva vill säga.
2. Fokuserat lyssnande: Vi riktar uppmärksamheten mot det personen berättar och ställer frågor för att förstå situationen bättre.
3. Personfokuserat lyssnande: Vi försöker också förstå vad situationen betyder för personen, vilka känslor som finns och vad som upplevs som viktigt.

Genom att bli mer medvetna om hur vi lyssnar kan vi också bli bättre på att välja hur vi vill lyssna.

En sak att pröva i nästa samtal

Nästa gång någon berättar något, försök att vänta lite med dina egna tankar, råd och lösningar. Var nyfiken och ställ en fråga till.

Tre frågor kan hjälpa dig:

• Vad försöker du berätta?
• Vad betyder det för dig?
• Har jag förstått dig rätt?

Att lyssna aktivt handlar i grunden om att förstå mer, innan vi bestämmer oss för vad vi ska tänka, säga eller göra.

Klicka för att ta del av presentationen.